Derbysegern säkrade kontraktet
Ytterligare en säsong där vi har varit inblandat i en tuff bottenstrid och spelat med kniven på strupen in i det sista är över. Vi har återigen varit fast på den nedre halvan, långt ifrån de placeringarna som vi ville nå. Men samtidigt blev det återigen en säsong som slutade med glädje, lättnad och en riktigt skön seger.
4-1 (1-1) i derbyt i förrgår mot Stattena IF innebar inte bara en grym revansch för förnedringen mot dem i våras, samt för alla de tunga derbynederlag vi har åkt på de senaste säsongerna. Det innebar också att nedflyttningshotet skickades iväg utom synhåll och att kontraktet säkrades när det som mest behövdes.
Fjärde raka segern summerar vi (eller undertecknad, rättare sagt) mer än gärna i säsongens sista fem snabba:
1. Målet som symbol för hela hösten
Vårt 3-1-mål, signerat Timmie Eskilsson, stängde definitivt matchen mot ett tröttkört Stattena och symboliserade också på ett lysande sätt de två komponenterna som har legat bakom HFO:s vändning under hösten: individuell skicklighet och rätt attityd. Den individuella skickligheten har alltid funnits där och när den nu, framförallt under de senaste månaderna, har kombinerats med en enorm vilja har resultaten också kommit. Vid 3-1-målet briljerade David Tomicic som så många gånger under säsongen när han tog sig in från vänster och tvingade målvakten till en retur, på vilken Eskilsson vräkte sig fram och med stor beslutsamhet tryckte upp bollen i nättaket.
2. Räddningen
Vår målvakt Fredrik Tomicic fick en tung start när han föll offer för den svårspelade planen och halkade vilket föranledde 0-1-målet. Därefter var dock Tomicic den äldre säkerheten själv och kryddade en stabil insats med en riktigt läcker enhandsräddning på ett skott som gick tätt under ribban i den andra halvleken.
3. Seger i mittfältskampen
Det blev en tuff, småful och ganska grinig tillställning. Precis som man kan förvänta sig i ett derby. Nyckeln till segern var att stå upp på mittfältet och vinna kampen där, något som vårt mittfält gjorde klockrent. Återigen visade vår kvartett - Mario Iveta, Hamid Naimi, Kristian Tomislav Salov, Feriz Murseli (de två sistnämnda syns på bilden här efter segern senast) - styrka och dominerade under 90 minuter kampen om mittens rike. Så har det sett ut i ett antal matcher nu och när de här lirarna spelar på det sättet kan det inte finnas många bättre mittfält i den här divisionen.
4. Motivatorn kliver fram i ljuset
En kille som inte har nämnts här särskilt ofta och som ofta finns med lite i skymundan, utan att få den uppmärksamhet och cred som han förtjänar, är vår assisterande tränare James Hayter. Nu är det dags att dra fram honom i ljuset och hylla honom lite. För vilken motivator vår härlige engelsman med hjärtat i Portsmouth (och HFO) är. Inför matchen i söndags höll han på engelskt eller amerikanskt manér ett inspirerande tal till spelartruppen strax före avspark och under hela säsongen har han peppat, pushat och funnits där som stöd till alla vitröda oavsett hur tungt det har gått. Med ett aldrig sinande engagemang och med en glöd som aldrig har minskat har han gått främst i ledet när det har handlat om att aldrig ge upp. Hans inställning och attityd har garanterat smittat av sig och bidragit till att vi trots ett till synes hopplöst läge har bitit ihop och nu spelar i division 6 även 2013.
5. Individualisten
Rubriken skulle ha kunnat syfta på en individualist i negativ bemärkelse, men här är det tvärtom. David Tomicic har tagit ytterligare kliv framåt den här säsongen, stått för en rad mål från sina nya forwardsposition och har lyckats kombinera sina individuella kvalitéer (som ingen har kunnat blunda för tidigare) med ett smartare spel som har varit väldigt nyttigt för laget. Tillsammans med Eskilsson jr där framme har han utgjort ett livsfarligt anfallsvapen och det var inte på något sätt ologiskt att det var Tomicic som låg bakom oerhört mycket framåt i söndags. Två mål, en framspelning och en ordnad straff - godkänt facit!
