Fokus, rörelse och mål i massor

Det blev en minst sagt målrik historia när Mörarps IF gästade oss under nationaldagen för ett möte i reserv division 4. Efter mindre än en kvart stod det 4-0 och matchen var redan då avgjord. Men vi fortsatte att trumma på och siffrorna stannade inte förrän vid osannolika 14-0. Vi tar en titt på vad som hände och på vad, eller vilka, som bör framhållas lite extra:

Kantspel
I flera av matcherna den här säsongen har vi hittat ut med bollar på kanterna och hotat därifrån, precis som vi ska. Så många gånger som vi tog oss igenom från kantpositionerna igår har vi dock inte gjort tidigare. Såväl yttermittfältarna som ytterbackarna tog sig gång på gång runt på sina respektive sidor och flertalet gånger ledde det också till mål. Framförallt vänsterkanten var riktigt giftig, inte minst inledningsvis, men några av målen hade också sitt ursprung på högersidan. Ett kantspel av det lyckade slaget stod hursomhelst HFO för igår, minst sagt.

Löpstyrka
Alla de normalt sett lite obekväma löpningarna utan boll såg igår oförskämt lätta ut. Vi sprang sönder Mörarp, för dagen visserligen väldigt blekt men mycket för att vi gjorde dem dåliga, riktigt rejält. Det som var mest glädjande var att så många spelare deltog i offensiven. Dessutom långt ifrån bara när matchen redan var avgjord. Redan från start såväl satte vi press som anföll själva med många spelare och det var onekligen utdelning. Många av målen igår föranleddes av riktigt fina anfall där tre, fyra, fem och ibland ännu flera HFO:are var delaktiga. Riktigt kul att se och framför allt väldigt roligt att spela då.


Flexibelt mittfält
Väldigt många var som sagt delaktiga i spelet igår och hela laget gjorde en stark insats. Allra mest delaktigt och flexibelt var vårt mittfält. Som mittfältarna löpte i princip matchen igenom, särskilt i första halvlek. Det var imponerande att se. Det vanns bollar, det löptes i djupled, det byttes positioner och samtliga våra mittfältare spelade med mycket energi och en enorm rörelse. Klockrent!


Hyfsad målskytt
Att göra elva mål på en halvlek är sanslöst, förstås. Men frågan är om det inte är ännu mer häpnadsväckande att en enskild spelare gör sex mål (!) på 45 minuter. Igår var det i alla fall vad som hände när Timmie Eskilsson (som på bilden här rycker ifrån en Stattenaspelare 2010)gjorde ett, två, tre, fyra, fem, sex baljor under den första halvleken. Ett hyfsat facit får man lov att säga och det var med gott samvete Eskilsson junior kunde se andra halvlek från bänken. Han hade dock en del funderingar: "Det stör mig, jag kommer inte ihåg hur många mål jag gjorde". För bloggens läsare kan er bloggare avslöja att jag aldrig har haft sådana problem att fundera över i karriären...

Fokus rakt igenom
Nu bjöd inte Mörarp på något motstånd alls av värde, men det känns ändå extra bra att vi återigen jobbade på ända in i kaklet. Det är klart att det kan vara enklare att ta löpningar när ett positivt resultat pumpar in välbehövlig energi i laget, men det var imponerande att se hur vi ändå är fokuserade och behåller rörelsen och farten i spelet under i princip hela andra halvlek också. Visserligen blev det klart färre mål, men chanserna saknades inte och vi avslutade starkt med tre mål sista tio. Dessutom är det värt att notera att vi har jobbat på matcherna igenom även när vi har haft motgång. Vi har fortsatt att skapa chanser och slitit hårt i matcher som de senaste, 9-1 mot Makedoniska och 14-0 igår, men även mot lag som Helsingborg City när vi låg under med 1-3 och 1-4, Gantofta IF när vi förlorade med 3-6 och i B-laget med tio man mot Hyllinge GIF (1-3). Det bådar gott, vi ger oss inte och gör det till 100% just nu oavsett resultat.

. . . . . . . . . . . . .

Det var den här matchens fem snabba, men lite bonusmaterial kan bloggen bjuda på också:
Ett par målskyttar, utöver Eskilsson som var given på listan ovan, måste nämnas. Till att börja med comebackande Mikael Löfving. Likt Elvis Omeragic, för ett par veckor sedan, såg den rutinerade mittfältaren till att bli målskytt i sin återkomst i HFO-tröjan. Och det var inte vilket mål som helst. Löfving byttes in i samband med en hörna i första halvlek och tio sekunder senare, via hans första bolltouch, var bollen uppspikad i nättaket från straffområdeslinjen. Fingertoppskänsla hos ledarstaben och en skaplig comeback, minst sagt.

Även vår målvakt Fredrik Tomicic förtjänar ett omnämnande. Igår tog han inte plats mellan stolparna utan agerade mångsidig anfallare i 45 minuter och hann dessutom med att bli målskytt i slutsekunderna. På målskyttsmanér höll sig Tomicic den äldre framme och tryckte in bollen från nära håll. Oanade anfallstalanger eller en engångsföreteelse? Framtiden får kanske utvisa...