Säsongssummering 2013

Matcher: 22
Vinster: 9
Oavgjorda: 3
Förluster: 10
Målskillnad: 64-57
Gjorda mål/match: 2.9
Insläppta mål/match: 2.59
SLUTTABELL

Tabellen ovan är som sagt sluttabellen. Nedan ser ni hur läget såg ut i striden kring nedflyttningsstrecket när sommaruppehållet tog vid:

ÅRETS SPELARE

Även segern mot Hyllinge GIF, i vårens sista match, får räknas som en riktig merit. Hyllingelåg vid den tidpunkten trea och slutade på samma placering till sist. Vi hade sex raka utan seger när vi mötte dem borta före sommaruppehållet och helt rättvist vann vi med 3-0 efter en i det närmaste prickfri insats. Stark defensiv, effektivitet framåt och hårt jobb gav en viktig vinst. En trepoängare som var startskottet för en riktigt bra höst sedan och som mycket väl kan ha lagt grunden för klättringen i tabellen.
Sist men inte minst den kanske allra viktigaste insatsen den här säsongen: 3-2 borta mot Hovs GIF i den tredje omgången. Då hade vi inlett med två raka förluster och riskerade att få en riktigt dålig start på säsongen. Nu åkte vi dit med ett brandskattat lag, med många ordinarie spelare borta och det enda som gällde var att kriga. De många återbuden gjorde också att vårt nya spelsystem - 4-2-1-3 - skrotades för dagen till förmån för ett mer primitivt, "vanligt" 4-4-2. Något som fungerade utmärkt då alla hittade sina roller, slet stenhårt och tack vare en härlig inställning samt viss individuell briljans av firma David Tomicic/Timmie Eskilsson lyckades vi vinna med 3-2 efter ett straffmål i slutminuterna.
Den segern gav inte bara tre välbehövliga poäng utan även en dos viktigt självförtroende. Än viktigare var kanske dessutom att vi efter den här matchen höll fast vid vårt nygamla 4-4-2 och resten av säsongen spelade efter den modellen. Precis som 2011, då vi bytte vårt nyinspelade 4-1-2-3 till förmån för just 4-4-2 i paus borta mot Allerums IF och vann med 2-1, gav systemskiftet positiv effekt och vi hittade en annan trygghet efter att laborerandet ändå landade i ett klassiskt 4-4-2.

ÅRETS VÄRVNING

Har vi redan presenterat i form av David Tomicic (ovan). 30 mål imponerar förstås enormt och Tomicic har liksom Naimi tagit enorma kliv de senaste åren. Från en humörspelare på mittfältet, med en förmåga att blanda och ge, till en sylvass anfallare som både gör många mål och spelar fram till mål.


Pierre Sander - Fredrik Alfredsson, Fredrik Almquist, Anders Nielsen, Sijan Krupic - Ival Gorgis, Hamid Naimi, Patrick Pettersson, Feriz Mureli - Timmie Eskilsson, David Tomicic.
Årets lag är egentligen vårens lag då det mestadels baseras på hur elvan såg ut då. Det då 13 matcher av 22 spelades under våren. Samtidigt har många varit ordinarie rakt igenom under säsongens gång.
Sander är helt given i mål. I backlinjen tar rutinerade duon Nielsen/Almquist också två givna platser. Krupic har spelat mycket och Alfredsson var i det närmaste helt ordinarie fram till Gävleflytten under sommaren. Hade elvan baserats på höstens uppställningar hade Driss Naimi (skadad och borta en del i våras) tagit en plats, antingen till höger eller centralt.
På mitten är Murseli numera innermittfältare men spelade mer till vänster i våras. Han klev dock in centralt och gjorde det bra mot slutet av våren. Naimi är lagets viktigaste spelare. Han kamperade ihop mycket med Pettersson på vårsäsongen och de två tar platserna nu. Gorgis flyttade även han under hösten men tar plats till höger i konkurrens med Mattias Clarin. Den sistnämnde missade många matcher på våren men är att betrakta som ordinarie nu. Anfallsparet är i sin tur så givet det kan bli.
Närmaste konkurrenter om startplatserna här är nygamle mittfältsförvärvet Bilal Assaf som kom tillbaka i somras tillsammans med nämnde Driss Naimi.